Onsdag mittiveckan! (varning, detta inlägg kan uppfattas som skrytsamt)
Kära dagbok!
I måndags var vi och repade med bandet. Innan vi åkte hade jag massor med saker att göra och jag blev stressad och en aning irriterad. När jag slutligen tagit mig iväg och plockat upp alla som ville lifta kom vi till slut fram till replokalen. Och eftersom bilkörning hamnar rätt högt upp på saker jag finner otroligt tråkiga var jag fortfarande lite smågrinig när vi kom fram till replokalen.
När då den nyckelansvarige (inga namn) kommer på att han har glömt nyckeln till replokalen hemma, vilket innebär en extra biltur på cirka 20 minuter, kan jag inte påstå att jag jublade av glädje.
Eftersom jag vid tillfället var allmänt bitter och definitivt inte kände för att köra mer bil under hela mitt liv sa jag att vi åtminstone kunde se ifall det fanns någon som kunde släppa in oss.
Vi kände först på ytterdörren och lyckligvis går den för trögt för att stängas automatisk så den var öppen!
Nu glimtade hoppet till en aning och vi gick in för att se om det fanns någon där med en nyckel som kunde släppa in oss i replokalen. Vi letade... Och vi letade... Men icke! Där fanns ingen.
Men med en liten vaktmästarsjäl ännu boende i mig från allt sommarjobbande fick jag en liten idé när jag såg den bristfälliga konstruktion som stängde oss ute från tidigare nämnda replokal. Jag begav mig på jakt i huset efter något slags tillhygge som kunde hjälpa mig att överlista låset. Och till slut fann jag något som kunde bli min räddning!
Efter en liten stunds fixande och trixande lyckades jag forcera låset och vi tog oss in i replokalen! Kvällen var räddad!!
Men vad var då detta luriga lilla verktyg som trädda fram likt en räddare i nöden, kanske ni frågar er...
Jo. Det var en kniv. Och det var en gaffel...
I måndags var vi och repade med bandet. Innan vi åkte hade jag massor med saker att göra och jag blev stressad och en aning irriterad. När jag slutligen tagit mig iväg och plockat upp alla som ville lifta kom vi till slut fram till replokalen. Och eftersom bilkörning hamnar rätt högt upp på saker jag finner otroligt tråkiga var jag fortfarande lite smågrinig när vi kom fram till replokalen.
När då den nyckelansvarige (inga namn) kommer på att han har glömt nyckeln till replokalen hemma, vilket innebär en extra biltur på cirka 20 minuter, kan jag inte påstå att jag jublade av glädje.
Eftersom jag vid tillfället var allmänt bitter och definitivt inte kände för att köra mer bil under hela mitt liv sa jag att vi åtminstone kunde se ifall det fanns någon som kunde släppa in oss.
Vi kände först på ytterdörren och lyckligvis går den för trögt för att stängas automatisk så den var öppen!
Nu glimtade hoppet till en aning och vi gick in för att se om det fanns någon där med en nyckel som kunde släppa in oss i replokalen. Vi letade... Och vi letade... Men icke! Där fanns ingen.
Men med en liten vaktmästarsjäl ännu boende i mig från allt sommarjobbande fick jag en liten idé när jag såg den bristfälliga konstruktion som stängde oss ute från tidigare nämnda replokal. Jag begav mig på jakt i huset efter något slags tillhygge som kunde hjälpa mig att överlista låset. Och till slut fann jag något som kunde bli min räddning!
Efter en liten stunds fixande och trixande lyckades jag forcera låset och vi tog oss in i replokalen! Kvällen var räddad!!
Men vad var då detta luriga lilla verktyg som trädda fram likt en räddare i nöden, kanske ni frågar er...
Jo. Det var en kniv. Och det var en gaffel...
Hjärnan är en lurig liten pryl.
Sitter och surfar runt lite och blev sugen på att lyssna på någon bra musik. Kom då att tänka på remixen av "A Glorius Dawn" som jag länkade och hyllade i ett inlägg för ett par månader sen.
Letade rätt på låten och började njuta av tonerna som fyllde rummet. Ungefär en minut in i låten fick jag en förnimmelse av en bekant smak i munnen, från början kunde jag inte riktigt sätta fingret på vad det var för smak som min hjärna försökte projicera men ju längre in i låten jag kom desto kraftigare blev den. Till slut kände jag även konsistensten av detta födoämne och till slut var svaret kristallklart. Det var sötmandel!
Och när jag jag tänkte efter en liten stund så hade jag nämligen en mandelperiod just när jag hittade den här låten och lyssnade på den som mest.
Det är förunderligt hur starkt vårt undermedvetna egentligen är. Hade någon frågat mig vad jag åt mest av medan jag lyssnade på den här låten som ihärdigast så hade jag besvarat frågan med ett roat axelryck och knappast haft den blekaste aning om det korrekta svaret. Men nu, utan att tänka på det fanns det inte ett tvivel i världen.
Detta har hänt mig tidigare med olika slags referenser, ibland har jag vetat exakt på kvadratmetern var jag befann mig eller kanske vet jag vilken sinnesstämning jag hade. I de allra flesta fall är det musik som triggar minnena men det händer också att dofter sätter igång hjärnverksamheten.
Har ni någon "betingad upplevelse" att dela med er av?
Letade rätt på låten och började njuta av tonerna som fyllde rummet. Ungefär en minut in i låten fick jag en förnimmelse av en bekant smak i munnen, från början kunde jag inte riktigt sätta fingret på vad det var för smak som min hjärna försökte projicera men ju längre in i låten jag kom desto kraftigare blev den. Till slut kände jag även konsistensten av detta födoämne och till slut var svaret kristallklart. Det var sötmandel!
Och när jag jag tänkte efter en liten stund så hade jag nämligen en mandelperiod just när jag hittade den här låten och lyssnade på den som mest.
Det är förunderligt hur starkt vårt undermedvetna egentligen är. Hade någon frågat mig vad jag åt mest av medan jag lyssnade på den här låten som ihärdigast så hade jag besvarat frågan med ett roat axelryck och knappast haft den blekaste aning om det korrekta svaret. Men nu, utan att tänka på det fanns det inte ett tvivel i världen.
Detta har hänt mig tidigare med olika slags referenser, ibland har jag vetat exakt på kvadratmetern var jag befann mig eller kanske vet jag vilken sinnesstämning jag hade. I de allra flesta fall är det musik som triggar minnena men det händer också att dofter sätter igång hjärnverksamheten.
Har ni någon "betingad upplevelse" att dela med er av?
Hårdrock - som fan!
Jorusåatteh... Igår körde vi vårat första rep med Iron Gain (projektnamn, so far). Och man måste väl säga att det gick över förväntan. Replokalen däremot är skitliten och vi delar den med ett annat band, den är gjord i betong och det är typ 4 meter till taket. Akustiken är fruktansvärd med andra ord...
Vi hade bestämt oss för att köra några covers till att börja med men alla hade inte haft möjlighet att träna in dom så vi körde en gammal låt som vi alla kunde sedan innan för att få upp stämningen. När vi lessnat på den låten bestämde vi oss för att prova att jobba med något eget så vi valde ut ett riff som Siken och Norden suttit och knåpat ihop och körde igång. Av en ren händelse hade jag tagit med mig lite krafs från min gamla dator till replokalen och där fanns bland annat en text som jag och Siken skrev för 3-4 år sedan till något annat projekt. Vi implementerade den texten på vårat riff och vips hade vi vår första låt! Inte illa för ett första rep va?
Jag är sjukt peppad på att fortsätta köra stenhårt med musiken nu och allt känns kungligt!
En annan sak jag är nöjd och belåten med är att jag idag börjat plugga lite teori igen, har inte läst någonting alls sen jag började med praktiken men kände att det var lika bra att försöka plugga lite paralellt för att bli klar lite snabbare.
Och pluggat är vad jag har gjort sedan jag kom hem till nu, och därför tycker jag att jag har gjort mig förtjänt av en dusch, lite kvällsfika och en god natts sömn.
Så god natt på er!
(är lite ivrig att få komma härifrån så jag har säkert tusen skrivfel)
Vi hade bestämt oss för att köra några covers till att börja med men alla hade inte haft möjlighet att träna in dom så vi körde en gammal låt som vi alla kunde sedan innan för att få upp stämningen. När vi lessnat på den låten bestämde vi oss för att prova att jobba med något eget så vi valde ut ett riff som Siken och Norden suttit och knåpat ihop och körde igång. Av en ren händelse hade jag tagit med mig lite krafs från min gamla dator till replokalen och där fanns bland annat en text som jag och Siken skrev för 3-4 år sedan till något annat projekt. Vi implementerade den texten på vårat riff och vips hade vi vår första låt! Inte illa för ett första rep va?
Jag är sjukt peppad på att fortsätta köra stenhårt med musiken nu och allt känns kungligt!
En annan sak jag är nöjd och belåten med är att jag idag börjat plugga lite teori igen, har inte läst någonting alls sen jag började med praktiken men kände att det var lika bra att försöka plugga lite paralellt för att bli klar lite snabbare.
Och pluggat är vad jag har gjort sedan jag kom hem till nu, och därför tycker jag att jag har gjort mig förtjänt av en dusch, lite kvällsfika och en god natts sömn.
Så god natt på er!
(är lite ivrig att få komma härifrån så jag har säkert tusen skrivfel)
Årskrönika 2009
With no further introduction, I give you: the ups and downs of Nickeshakes year 2009!
Årets höjdpunkt: Flytten hem från Falun. Att få komma hem till all släkt och alla vänner, motorcykeln, fisket, musiken med mycket, mycket mera!
Årets bottenskrap: 2009 började faktiskt från botten när voltade en lånad skoter och bröt handleden. "Pinsamt" räcker inte på långa vägar...
Årets maträtt: Går till Fläskfilé på bädd av råstekt potatis. Och tuvan som tippar över lasset till denna formidabla rätts fördel är den barnsligt enkla men ljuvligt goda såsen; chilisås, vitlök och smält margarin. MUMMA!
Årets artist: Jorn Lande. Inga tvivel, 80 % av all musik jag lyssnat på 2009 har bestått av Jorns olika konstellationer.
Årets film: Watchmen. Precis min typ av film.
Årets idrott: Om jag ska välja någon för det väl bli armbrytning.
Årets åstadkommande: Jag har äntligen återfunnit intresset för fiske, den ultimata hobbyn! Har min gode vän (Grin)Olle att tacka för detta!
Årets bästa köp: Ljudet till bilen. Vilken avsevärd skillnad i körglädje.
Årets sämsta köp: Rullen till kastspöt, helt vidrigt dålig.
Årets mest lästa blogg: http://varlensbasta.blogg.se Den enda som man kan lita på blir uppdaterad kontinuerligt!
Årets sämsta blogginlägg: Troligen det här. Därför slutar jag nu!
Årets höjdpunkt: Flytten hem från Falun. Att få komma hem till all släkt och alla vänner, motorcykeln, fisket, musiken med mycket, mycket mera!
Årets bottenskrap: 2009 började faktiskt från botten när voltade en lånad skoter och bröt handleden. "Pinsamt" räcker inte på långa vägar...
Årets maträtt: Går till Fläskfilé på bädd av råstekt potatis. Och tuvan som tippar över lasset till denna formidabla rätts fördel är den barnsligt enkla men ljuvligt goda såsen; chilisås, vitlök och smält margarin. MUMMA!
Årets artist: Jorn Lande. Inga tvivel, 80 % av all musik jag lyssnat på 2009 har bestått av Jorns olika konstellationer.
Årets film: Watchmen. Precis min typ av film.
Årets idrott: Om jag ska välja någon för det väl bli armbrytning.
Årets åstadkommande: Jag har äntligen återfunnit intresset för fiske, den ultimata hobbyn! Har min gode vän (Grin)Olle att tacka för detta!
Årets bästa köp: Ljudet till bilen. Vilken avsevärd skillnad i körglädje.
Årets sämsta köp: Rullen till kastspöt, helt vidrigt dålig.
Årets mest lästa blogg: http://varlensbasta.blogg.se Den enda som man kan lita på blir uppdaterad kontinuerligt!
Årets sämsta blogginlägg: Troligen det här. Därför slutar jag nu!
Trött
Nu var det länge sen det blev något bloggat här så jag tänker passa på att tvinga mig till att skriva något bara för att kanske kunna återuppliva den lilla bloggarådran jag har.
Idag är jag trött.
Igår var jag inte trött, förrän sent på natten. Fast då var det egentligen idag. Så igår var jag aldrig trött.
Anledningen till detta är iallafall att jag, Nattis, Siken och Norden hade en helkväll igår. En helkväll som innefattade hårdrock, pizza, pussel, whiskey, humor och tv-spel. Mycket tv-spel.
En intressant aspekt med att bo i Torvalla är att det inte är så lätt att ta sig därifrån eftersom stadsbussarna slutar går rätt tidigt. Lyckligtvis börjar dom att gå rätt tidigt också, närmare bestämt klockan 6 på morgonen. Och det var alltså fram till dess som spelkvällen fortlöpte.
Så idag är jag trött med all rätt. Och därför blir det inget mer bloggande nu.
Kanske ska jag försöka få ihop en årssammanfattning, såg det på andra bloggar och det verkade skoj.
Laterz!
Idag är jag trött.
Igår var jag inte trött, förrän sent på natten. Fast då var det egentligen idag. Så igår var jag aldrig trött.
Anledningen till detta är iallafall att jag, Nattis, Siken och Norden hade en helkväll igår. En helkväll som innefattade hårdrock, pizza, pussel, whiskey, humor och tv-spel. Mycket tv-spel.
En intressant aspekt med att bo i Torvalla är att det inte är så lätt att ta sig därifrån eftersom stadsbussarna slutar går rätt tidigt. Lyckligtvis börjar dom att gå rätt tidigt också, närmare bestämt klockan 6 på morgonen. Och det var alltså fram till dess som spelkvällen fortlöpte.
Så idag är jag trött med all rätt. Och därför blir det inget mer bloggande nu.
Kanske ska jag försöka få ihop en årssammanfattning, såg det på andra bloggar och det verkade skoj.
Laterz!
