Hjärnan är en lurig liten pryl.

Sitter och surfar runt lite och blev sugen på att lyssna på någon bra musik. Kom då att tänka på remixen av "A Glorius Dawn" som jag länkade och hyllade i ett inlägg för ett par månader sen.
Letade rätt på låten och började njuta av tonerna som fyllde rummet. Ungefär en minut in i låten fick jag en förnimmelse av en bekant smak i munnen, från början kunde jag inte riktigt sätta fingret på vad det var för smak som min hjärna försökte projicera men ju längre in i låten jag kom desto kraftigare blev den. Till slut kände jag även konsistensten av detta födoämne och till slut var svaret kristallklart. Det var sötmandel!
Och när jag jag tänkte efter en liten stund så hade jag nämligen en mandelperiod just när jag hittade den här låten och lyssnade på den som mest.

Det är förunderligt hur starkt vårt undermedvetna egentligen är. Hade någon frågat mig vad jag åt mest av medan jag lyssnade på den här låten som ihärdigast så hade jag besvarat frågan med ett roat axelryck och knappast haft den blekaste aning om det korrekta svaret. Men nu, utan att tänka på det fanns det inte ett tvivel i världen.
Detta har hänt mig tidigare med olika slags referenser, ibland har jag vetat exakt på kvadratmetern var jag befann mig eller kanske vet jag vilken sinnesstämning jag hade. I de allra flesta fall är det musik som triggar minnena men det händer också att dofter sätter igång hjärnverksamheten.

Har ni någon "betingad upplevelse" att dela med er av?



Kommentarer
Postat av: Kjell

Den roligaste hjärn upplevelsen är även ett skapligt råd att ta med sej när det blir turnedags. När man börjar se djur och andra intressanta saker som inte riktigt finns i den svenska faunan, då är det dags att byta förare vid ratten.

2010-01-24 @ 23:15:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0